Mitt i prick.

En bekant till mig jobbar som brandman. Han berättade för mig att han hade åkt ner för nordens längsta brandstång:

E: "Gör det inte ont i händerna?"
M: "Nej men jag skulle inte rekommendera att åka naken."
E: "Way to spoil all the fun. Det hade jag ju lätt gjort annars."
M: "Jo jag vet, det var därför jag sa det."

Han är minsann en av de grönaste äpplena i skålen. Ju fler närvarande brandmän som desto bättre. Det kan ses som en form av marknadsföring. Aggressiv marknadsföring. En halvt synskadad brandman är bättre än ingen brandman alls som man brukar säga.

Jag tänkte på nordens största (grövsta?) brandstång. Därav leendet.

Ett litet missöde.

Jag var precis ute och luftade mina lurviga i det fina höstvädret. Jag trampade på en groda. Den blev platt. Så typiskt. Och andra sidan hade han antagligen frusit ihjäl i vintereländet inom en snar framtid. En lång, utdragen och plågsam död. Skallrande tänder och frusna leder. Vid närmare eftertanke kan det nog klassas som barmhärtighetsmord.

Positivelie

Idag fick jag höra att jag använder ordet "hata" för mycket. Det må så vara. Jag blev upplyst om att hat är den känslan som man känner inför någon man vill ha ihjäl. Den känslan Hitler kände för judarna. När jag säger att jag hatar ärtsoppa så bara antar jag att folk förstår att jag inte vill utrota baljväxterna som art. Men jag ska i alla fall börja använda ordet "avsky" istället. För att bevisa att jag egentligen är en ganska kärleksfull människa har jag i alla fall spenderat dagen med att fundera över saker som gör mig glad:

Jag gillar att ha träningsvärk för då vet jag att jag har gjort ett bra jobb. Jag gillar folk som vågar sätta sig brevid någon annan på bussen. Jag älskar folk som sjunger med till musiken i lurarna när de är ute och går, gillar folk som hostar utan att hålla sig för munnen, för de tillför lite spänning i vardagen. Jag blir glad av folk som skrattar högt åt dåliga skämt. Jag älskar att försova mig för då är jag utvilad när jag vaknar. Tycker om när solen kikar fram bakom molnen och gör sig påmind om att den finns där bakom. Jag älskar den första kaffekoppen på morgonen, blir glad när rubriken på första sidan i tidningen säger "Linda Rosing talar ut om nakenskandalen" för det betyder att inget värre har hänt. Jag gillar när brandmännen kommer och äter lunch i resturangen och jag blir glad när jag ser någon som ler utan en uppenbar anledning.

Men jag avskyr fortfarande ärtsoppa.

Alkoholens effekt på våra privata delar.

Jag ser aldrig på TV. Aldrig någonsin faktiskt. Men idag gjorde jag det. Det resulterade dock bara i att jag blev påmind om varför jag håller mig därifrån. Hade tråkigt och tänkte att jag skulle avnjuta min mat till någon dålig amerikansk tv-serie. NEJ. Medan jag glufsar i mig min yoghurt hör jag ordet penisfraktur. Snacka om att bli blåst av stolen. Inom loppet av några minuter har Urolog Lars Munter även lyckats nämna orden peniskateter och vaginal blödning. NEJ. Dessa otäcka symtom (bilderna såg inte alltför njutbara ut) var tydligen till följd av alkohol i antagligen kopiösa mängder. Det ska jag försöka glömma bort i tid till Halloween i helgen. Penisfraktur, nej tack!

Jag jobbar på det.

Frulle tack.

Vägen till mitt hjärta går genom frukost på sängen. Mer svårövertalad än så är jag inte. Jag ligger här och hoppas (Antagligen förgäves eftersom jag är ensam hemma).

Idag är det exakt 5 veckor tills jag flyttar.

Box är bra har jag hört.

Idag har jag boxats på gymmet. Synen av Johanna komma springades mot mig viftandes med boxhandskar är något man måste vara mentalt föreberedd på. Stackars Johanna behöver antagligen terapi efter att ha sett mig komma studsandes helt okontrollerat. Svetten rann och kordinationen kunde liknas vid en epileptisk flodhästbäbis. Det var en fotograf där. Tänker lämna resten osagt.

Nu ska jag suga in magen, däcka i sängen och be till träningsguden att jag kan böja mina leder imorgon.

Observera min högst omusklade arm. Det var därför kängurubäbisen vågade komma så nära.

Who's got game? Em's got game!

Nu har jag precis kommit hem, knäppt upp byxorna och störtdykt ner i soffan. Jag avslutade min produktiva förmiddag med ett besök på mitt favorit sushiställe. Hann knappt blinka innan den lille japanen hade viftat klart med kniven och packat ihop min låda. Det är imponerande att han fortfarande har alla fingrarna kvar. På vägen ut till bilen blev jag störd i min Ipod-hypnos av en görporrig kille som stannade och pekade på mina hörlurar. Hell to the yeah, tänkte jag och tog ut hörlurarna:

Kille: "Hej! Förlåt att jag stör"
Emelie: "Det är absolut ingen fara."
Kille: "Vad bra! Vad har du för telefonabonnemang?"
Emelie: "Jahaa.. Vad dassigt, jag trodde du skulle fråga efter mitt telefonnummer."
Kille: *Chockad* "Eh... Jaha.. Vad har du för telefonnummer?"

Jag har GAME!

Game som sagt. Jag värmer upp lite för boxen ikväll.

Grabbkväll.

Ikväll stod grabbkväll på schemat. Det blev en fartfylld tillställning med Wii, öl och förbannat mycket svordomar, samt en och annan sexuell anspelning. Precis som det ska vara med andra ord. Jag och Sara acklimatiserade oss till omgivningen som kameleonter. Rapade lätt högst av alla. Jag och Amandus bildade lag och vann tv-spelet. Såklart. De andra lagen bjöd inte på något vidare motstånd om man säger så. Sedan förlorar jag aldrig heller, jag har slutat med det.

Mysbelysning.

Guitarr Hero.

Spanjo var en glad värd.

Jag hittade en mjuk sittplats att breda ut min mjuka bakdel på. Nöjd!

Träningsvärk i mitt hjärta.

Spinningmuskeln sitter definitivt i rumpan, det är bekräftat. Jag är lika morgontrött som en drogad 15-åring en lördagsmorgon, det är också bekräftat.

Klockan var 5 på morgonen i Italien.

Spinningmuskeln.

Nu ligger jag utslagen på sängen som en manet i solskenet. Min spinninginstruktör började kvällens pass med att upplysa om att hon var på dåligt humör. När hon är tjurig kommer den lilla sadisten fram. Jag har en föraning om att jag kommer veta vart min spinningmuskel sitter imorgon. Jag gissar på rumpan. Only time will tell.

Spinningmuskel?

Tjenahej.

Det är för kallt ute. Vintern är så hopplöst värdelös. Fram med långkalsongerna, livet är över.

Jag ligger i sängen och avlider lite, tar ner skylten så att säga. Det surrar omkring vad som kan vara världens största fluga i mitt rum. Förpestar tystnaden. Den måste dö.

När jag har dött klart ska jag äta pannkakor. Jatack!

Sverige, den stora ismaskinen.

Flugjävel i min frukostskål.

Hemma-man.

Jag är i städartaget. Finns få saker i världen som är så tråkiga som att städa. Möjligtvis tvätta. Kom just till insikten att jag borde skaffa mig en hemma-man. Hade tänkt ta gummiankans kod för hemmafruar och vända den baklänges. Jag tror stenhårt på detta. Någon som kan vattna blommorna och mata mig när jag är hungrig.

Förövrigt längtar jag redan till sommaren. Det är tur att jag bara har 6 veckor av vinter kvar.

Rumpsvett och "faktiskt"

Idag har jag och Johanna varit effektiva, ätit lunch på stan och sedan rastat valkarna i behagligt tempo. Måste väl erkänna att träningen var något halvhjärtad men vi kacklade desto mer vill jag lova. Fick i alla fall upp värmen så pass att jag lämnade fina rumpmärken på maskinerna. Det tycker jag är mysigt. Särskilt med tanke på hur mycket torkat rumpsvett det måste finnas på maskinerna redan innan. Men jag är inte sen att lämna mitt bidrag, dra mitt strå till stacken så att säga. Skulle man utvinna DNA från svettet på maskinerna skulle man antagligen få ut tillräckligt för att skapa en sprillans ny person. Eller kanske i alla fall ett marsvin.

Johanna påpekade att jag säger "faktiskt" väldigt mycket:
E: "Jag måste sluta säga faktiskt, faktiskt"
J: "..."

Det är sant, faktiskt!

Skön start på dagen.

Blev väckt. Jag gillar inte att bli väckt. Går upp och blir gött kaffesugen. Öppnar mjölkpaketet och ska hälla en skvätt mjölk i kaffekoppen. Trodde jag ja! 2,5 droppe fanns det kvar. Det blev banne mig ingen latte till frukost. Dricker upp kaffet och klär av mig helt naken och hoppar in i duschen och ska tvätta håret. Inget Schampoo. Jaha, tänker jag, får nog åka ner till ICA och handla lite. Så jag går ner för att borsta tänderna, tro inte att det finns någon tandkräm, det är på tok för mycket begärt. Inte nog med att det ser ut som jag har ett smörpaket i huvudet, jag har dålig andedräkt med. Gött. Stackars killen i kassan på ICA.

Nytvättat hår och mjölk i kaffet. Nöjd!

Madonna är bajs.

Vaknade för en liten stund sen och märkte till min förtjusning att jag visst är ensam hemma idag. Nu ska det flyttpackas! Jag passar på medan jag kan skruva upp volymen på musiken och falskjunga så högt jag kan utan att det stör någon (förutom möjligtvis grannen men det kan han gott ha den jäveln). Just nu sitter jag och lyssnar lite på Madonnas nya album för några av mina coola vänner påstår att det ska vara fina fisken. Jag vill gärna gilla Madonna. Min logik säger att hon måste vara bra eftersom hon har hängt med så länge. Dock är hon inte det. Hon är äcklig, så är det bara.

De spelade inte Madonna. Det var därför jag var så glad.

Failat spårvagnsragg.

Igår kväll åkte jag spårvagn. Det brukar alltid vara ett spännande projekt. 50% av gångerna hamnar jag nämligen tokfel. Jag hade i alla fall tur igår och hoppade på rätt vagn på första försöket. Nyfiken som jag är tjuvlyssnade jag på tjejen och killen som satt på stolsraden framför mig. Jag tror inte de kände varandra sedan innan och killen hade nog druckit mer än 5 öl för mycket och levererade den ena klockrena raggningsrepliken efter den andra.Tjejen tröttnar tillslut och säger:

"Jag har en könssjukdom, bara så du vet."

Attans, tänkte jag. Det var antagligen det sämsta hon kunde säga. Han hörde att hon sa kön, sen uppfattade han antagligen inte resten. Tjejen får däremot pluspoäng för ett tappert försök.

Appropå "fail" bjuder jag på en favorit i repris.

Muffins-fredag.

Vad gör man en fredag när regnet öser ner? Jo, man sveper som en orkan genom köket och sprider mjöl in i varenda vrå. Resultatet blir himlans fina citronmuffins, ett berg i mt. everst size av disk och ett plåster på tummen. Nu har jag i alla fall gått och mallat mig över mina muffins hela eftermiddagen och innan kvällen är slut kommer jag vara tjock som en smock för utrymmet i min kyl och frys är väldigt begränsat. Någon har varit redig och fyllt upp med soyghurt, grovt bröd och andra nyttigheter. Muffins är helt klart att föredra. Tjockast vinner!

Muffinsbakarfrillan är på plats.

Plåster på tummen. Skadad i tjänstgöring så att säga.

Svinis.

Jag är lite tjock i halsen så nu taggar jag för svinis. Den rackaren lär jag definitivt inte komma undan.

När jag körde hem från Sisjön imorse såg jag en kamikazetant. Hon sicksackade sig hackigt fram på motorvägen. Sedan la hon sig bakom mig och då såg jag att hon körde omkring med airbagen utlöst. Helt plötsligt ångrade jag att jag inte sagt kvällsbön varje kväll.

Sex veckor.

Fuck a duck! Jag åker om 6 veckor. Jag har inte en aning om hur jag ska hinna med allt jag behöver fixa med. Om någon känner till hemligheten bakom att förlänga dygnet skulle nu vara rätt tid att dela med sig. Idag har jag i alla fall tagit mig i kragen och börjat flyttpacka. Jag insåg ganska snabbt att jag måste göra mig av med en hel del kläder. Jag har varit skoningslös, på gränsen tilll brutal. Kastat i allt jag inte använder (alltför ofta) i en svart sopsäck. Papperstussar har flugit, böcker har dunsat i golvet och dammkaninerna har yrt runt i luften i ren panik. Två blödande knogar och en massa svett senare kan man dock inte tro att jag slängt hälften av mina ägodelar. Det är sanslöst hur mycket skit jag har samlat på mig. Men den som har flest prylar när han dör vinner har jag hört. Jag lär komma toksist eftersom jag inte kan spara mer än vad som får plats i min ryggsäck.

Sweden calling.

När man ska ringa till Australien får man visst gå upp mitt i natten. Försöker ordna med boende men Craig svarar inte. Jag vaknade i onödan. Får prova igen lite senare för nu ska jag somna om. Känner mig lite som en påse överkokta grönsaker. Det är nog ingen som tycker om överkokta grönsaker.

Pigg och glad.

Jag är en sådan tjej som tar på sig omaka strumpor på morgonen bara för att hon inte orkar bry sig.

Nu är det (tydligen) jul igen.

Idag blev det en utflykt till IKEA. Jag köpte inte ens en varmkorv utan fyllde endast min funktion som trevligt sällskap bland mammor med barnvagnar och ihopflyttade unga par i krig om vilka gardiner som ska hänga i köket.

- "Röda?! Nej är du inte riktigt klok, det skär sig till den rosa orkidén i fönstret, gula blir det."
- "Men jag hatar gult!"

Dessutom är det tydligen jul nu, för det säger IKEA.

God jul!

Söndagen i korthet.

Vaknade toksent. Kom på att jag hade ett ärende i stan och fick sätta fart på valkarna för att hinna i tid. Halvvägs in till stan märkte jag att jag hade ett hål i byxorna, banne mig. Det blev i alla fall luftigt och skönt. Sedan somnade jag på en soffa. Vaknade och åt en jättestor, supersur godis. Mitt gomsegel fick sig en riktig surchock och är minsann fortfarande ömt.

Ett försök att återskapa godis-minen.

Brödknivsmassakern.

Världsfreden kom jag inte långt med men jag serverade 60 hungriga gubbar och tanter och drog mitt strå till stacken vad gäller hungernöden. En ketchupflaska exploderade när en gubbe öppnade den. Han fick ketchup på hela magen och runt skärbrädan såg det ut som att någon hade skurit av pulsådern med våran superslöa brödkniv. Gubben var inte så nöjd men jag önskade lite att han skulle lägga sig ner och spela död, gärna dregla lite också bara för effektens skull. Det gjorde han inte.

Det är tanken som räknas.

Idag ska jag ut och förändra världen. Skapa fred på jorden och lösa hungernöden. Jag ska bara ta mig ur sängen och dricka en kaffe först...

Ny pengar-strategi.

Jag hörde idag på radion att man får motsvarande 10 milljoner kronor om man vinner nobelpriset i litteratur. Det ska jag minsann göra för att dryga ut min ekonomi inför Australien. Har nu påbörjat mitt livsverk: långt, djupt och smått osammanhängande. Jag misstänker att priset ges till den författaren vars bok ingen i kommittén orkar tortera sig igenom. Juryn lär i och för sig vara grymt ihärdiga, men kan någon Rumänsk (tandlös) tant som ingen hört talas om förrän igår så kan jag också, för fäään!

Köldskador?

Jag tänkte att det skulle vara skönt med lite frisk luft i natt så jag öppnade fönstret innan jag gick och la mig. Nu känner jag mig inte så värst smart för det är iskallt i mitt rum. Jag måste gå till jobbet om 15 minuter och jag har inte vågat sticka tårna utanför täcket än men risk för att de kommer förfrysa och ramla av inom loppet av några sekunder om jag gör det.

Förövrigt har jag träningsvärk i precis varenda muskel i hela kroppen. Om jag ler stramar det till och med i kinderna. Inte för att jag ler den här tiden på dygnet. Det var ett talesätt. Men teoretiskt sett hade det stramat om jag log.

Jag är lika kall nu som då.

Kreditkort: check!

Idag har jag varit på banken och skaffat ett kreditkort. Det behöver man om man ska resa till Australien för att i stort sett alla hotell och alla buss och flygbolag kräver att man kan uppge ett kreditkortsnummer för att kunna boka.

Nu är jag snart klar för avresan. Ska bara flyttpacka och ordna med mitt visum. Sedan behöver jag bara fixa mig en Australiensk pojk som gillar att laga mat och städa. Är han brandman och har en katt är det ett plus. Annars är det först till kvarn som gäller.

Jatack!

Mustaschelie.

Idag åkte jag buss. Kände att jag ville göra min instats mot växthuseffekten så att säga. Det finns en tjej som nästan alltid hoppar på bussen vid samma hållplats. Hon har mustach. Hon har alltid haft mustach. Jag tänkte att jag skulle testa den nya heta höstlooken och kände helhjärtat att jag ville gå all in. Hon på bussen har en sådan liten stubbig, svart, gles musche. Jag känner att en skruvad, fransk är mer min stil.

Hawt!

Prydnadsbarn.

Det finns en lekplats utanför mitt hus men en stor rutchsbana och en sandlåda. När jag gick ut och hämtade tidningen tidigare för att ha något att läsa till kaffet var en ganska ung mamma ute vid lekplatsen med sina två små barn. Den äldsta var runt tre år. En söt liten flicka med prydliga kläder och två tofsar i sitt blonda hår. Vad gulligt, tänker jag. Sedan öppnar mamman kakhålet och säger något som får fåglarna att sluta kvittra:

"Mikaela, sitt inte ner i sanden med dina fina byxor."

Men Mikaela? Mamma har klätt upp dig i dina finaste byxor. Nog måste du väl förstå att du inte kan sitta ner. Byxorna blir fläckiga. Grannarna kommer tro att mamma och pappa inte har råd med tvättmaskin. Här får du hink och spade, men sitt på huk för helvete. Det gäller att tänka på sitt yttre, hur man uppfattas av andra människor. Dra in magen, Mikaela. Sitt stilla så att mamma inte petar dig i ögat med mascaraborsten, det blir så förjävla kladdigt då.

Tänk om mina föräldrar hade lärt mig ett och annat om image när jag var tre. Då kanske jag inte hade varit så förbannat hopplös.

Go to mormon-hell!

Om jag ser mormoner i området brukar jag dra ner persiennerna, låsa dörren, gömma mig bakom soffan och låtsas att jag inte är hemma. Idag låg knäppisarna steget före. Ouch!

Mormon: "Hej. Har du funderat över vad som händer efter detta livet?" (Med grov amerikansk brytning)
Emelie: "..."
Mormon: "Vi tror att människan behöver något att tro på."
Emelie: "Jag är satanist."
Moron: "..... Ha det gött."

Han hade visst övat på de göteborgska talesätten den där mormonen. En stjärna i kanten på det.

Nejtack!

Hjääälp mig!

Jag håller fortfarande på att sticka en halsduk. Jag har inte gett upp än. Nu har den första garnbollen tagit slut och jag måste erkänna att jag är måttligt stolt över att jag har kommit såhär långt med tanke på att jag egentligen inte kan sticka. Nu måste jag i alla fall börja på en ny garnboll och jag vet inte hur jag ska få den nya ändan att fastna i den gamla. Lim? Tejp? Tuggummi? Den som kan hjälpa mig får en bulle. Tar du med dig sushi får du två.

Nya trafikfaran.

Tidigare idag såg jag en gubbe som körde bil och löste korsord samtidigt. Han hade nog (en kanske undermedveten) dödslängtan. Jag hoppas att han kör av vägen, men bara lite så att han lär sig en läxa. Det hade varit tragiskt om han dog, för mitt ego att det finns de som är större trafikfaror än mig. Att jag falsksjunger jättehögt och smådansar lite stör nog mest koncentrationen på den stackare som sitter i passagerarsätet.

Bajselie.

Man får tydligen inte säga bajs. Vad knäppt.

Äntligen måndag.

Det är måndag och jag ska sova hela dagen. Ska inte vakna förän på tisdag och om jag vaknar ska jag i alla fall inte ta på mig något annat än mjukiskläder. Måndagar är gjorda för mjukisbyxor, hästsvans och inte ett spår av mascara eller puder. Men visst är det mystiskt att jag alltid är som tröttast på måndagar när jag har haft helgen att vila upp mig på. Gött att jag struntar i vad bibeln säger och vilar idag med. Måndag for the win helt enkelt.

Möjsigt!

Jultomtens sommarsysslor.

Idag är jag lite bakis. Jag och Johanna såg jultomten ute igår, han stod och hängde vid baren. Det förklarar nog hur han håller magen i form utan julmaten på sommaren. Dricker öl och raggar på småbrudar. Han är en riktig festprisse den där jultomten. Fem öl och tre sexor jäger är ingen pers för en vardagsalkis.

Död mullvad på flaska.

På jobbet idag kom jag på att jag hade lämnat en flaska med supernyttig havreshake i bilen i tisdags. Vad spännande, tänkte jag, det blir intressant att se vad den luktar. När jag kom hem sprang jag direkt ut till bilen och hämtade den. Lukten fick mig att tänka på den döda mullvaden Louise berättade att hon hittat bakom en hylla i sitt vardagsrum. Vad gött!

Pepp för fredagen.

Imorgon är det fredag vilket betyder: att jag borde sova nu (är på väg). Att jag försover mig, får gör mig i ordning på tre och en halv minut och springa ner till jobbet (kommer att hända). Att jag glömmer träningsväskan hemma, får hämta den efter jobbet och fastnar på soffan istället (jobbar på det). Fredag som sagt.

Nu ska jag sova. Naken såklart.

Här somnade vi sedan i en hög på golvet. Mysfaktorn var hög i Byron Bay.

Jag vill ha en egen brandman.

Det var ödet att chefen ringde och väckte mig idag. Brandmännen kommer nämligen och äter hos oss lite då och då. Jag älskar brandmännen. Jag är småkär i hela bunten. Unga som gamla, här diskrimineras inte. Jag önskar mig en egen i födelsedagspresent, helst ska han kunna byta glödlampor och sätta ihop IKEA-möbler med, men jag är som sagt inte kräsen.

Brandman: "Kan man få pannkakor även om man inte tar ärtsoppan?"
Emelie: "Får jag åka brandbil då?"
Brandman: "Du har visst en räv bakom varje öra."

Är man brandman får man säga hur konstiga saker man vill. Det är ett previlegie kan man säga.

Jatack!

Two months biatch!

Att bli väckt av sin chef på sin lediga dag är som sur mjölk i kaffet. Nu ska jag kasta mig ner till resturangen och göra en insats som den otroligt lojala anställd jag är.

Förövrigt är det idag exakt två måndader tills jag åker.

Vänner jag saknar.

Byron Beach. Här ska jag fira min födelsedag.