söndag 28 februari 2010

Dumförklarad.

Det ska först klargöras i detta inlägg att jag är en person som tenderar att absolut hatar att bli dumförklarad. Det finns få saker som gör mig så arg som att bli talad till som om jag hade ett IQ på under 50. Vi har haft ett gäst från Kanada i huset i några dagar och han är allt en intressant karaktär. Han har ett underbart sinne för humor och ett hjärta av guld. Vilket övertygar mig om att han menar väl i allt han säger. Idag lyckades han dock få mig att vilja slita mitt hår och skrika tills mina lungor kollapsade. Han hade ett problem med min kan-själv attityd. Jag bär mina matkassar själv, jag byter mina glödlampor själv, jag klättrar upp på taket och fixar tv-antennen själv. Hör och häpna, jag till och med öppnar syltburken själv. Tydligen är det ett bevis på mindervärdeskomplex och ett behov av att hävda mig som ligger rotat i ett hat mot män. Jahaaa! Detta kommer tydligen medföra vissa problem när jag gifter mig eftersom det finns "vissa grundpelare ett äktenskap bygger på." Vidare håller han på att göra en bakåtvolt av stolen då jag med viss ilska i rösten snäser att jag inte tänkt gifta mig inom de närmsta 10 åren och att jag definitivt INTE investerar en halv förmögenhet i en universitetsutbildning för att bli en blöjbytandes, hemmagåendes, pajbakandes, hjälplös jävla babymaskin som inte ens kan byta en jävla glödlampa själv. "Men flicka lilla, Gud gav mannen och kvinnan olika egenskaper av en anledning." Vid "flicka lilla" tappade jag hakan och när han avslutat meningen var jag helt mållös. Han fortsätter sedan med att säga att eftersom jag redan är 20 är det inte mer än dags att börja se sig om. Jag börjar se rött vid det här laget och bestämmer mig för att istället för att ställa till med en jättescen i köket, avlägsna mig från situationen. Jag tror inte att det var hans avsikt att få mig att känna mig liten. Jag tror att det var menat som ett gott råd. Men jag måste säga att det är skrämmande hur ignoranta och trångsynta vissa människor är. Är det såhär majoriteten av befolkningen ser på världen blir jag mörkrädd.

Jag kan faktiskt bli väldigt arg. Jag lovar.

torsdag 25 februari 2010

I Australien frodas inga magsår.

E: "Oj, din klocka har visst stannat."
M: "Jag tog ut batteriet."
E: "Varför då?"
M: "Jag skiter väl i vad klockan är. Men det får mig att se redig ut eller hur?"

Killen har fattat grejen.


onsdag 24 februari 2010

Semestern är slut.

Idag har jag köpt böcker för $500 och betat av 50 sidor läsning som ska vara klar på måndag. fått ordning på mitt schema (in your face, Mr. Watt!) samt köpt block och pärmar. Jag är mer organiserad än din mamma. Nu jävlar kör vi!

Här har jag nyss genomgått ett trauma. Någon i huset står upp, kissar och snurrar samtidigt i badrummet. Jag hatar detta, ordets fulla betydelse och jag ska allt gå till bottnen med vem det är. Någon lider av ett seriöst fall av I-don't-give-a-fuck. Även kallat apati. Men vänta du bara, golvpissare, jag ska allt se till att du får städa!



Bara för att kompensera det äckliga ämnet.

tisdag 23 februari 2010

Strandpromenad

Hoppsan vilken dag! Sov igenom alarmet imorse. Fast det gör jag ju alltid så det betyder väl att allt är som det ska. Fick ingen vidare ordning på schemat idag heller. Men fick lite vägledning så förhoppningsvis ska det hela lösa sig imorgon. När jag kom hem var jag i alla fall måttligt upprörd så jag betsämde mig för att åka in till surfers och ta mig en redig promenix på stranden. När jag kom ner svor jag lite över att jag inte släpade med mig brädan. Vågorna var helt underbara. Det hade resten av området också noterat så vågorna var fulla av surfare som lekte runt efter en svettig dag på jobbet. Jag gillar hur det verkar vara en del av vardagen för många, det slutar jobbet och åker direkt till stranden i några timmar. Jag ger tummen upp, det lyckades ju trots allt få mig på bra humör igen.

Imorgon blir det en tidigt morgonsurf innan skolan. Behöver jag ens säga att jag är nöjd?
Populär kvällsaktivitet.

Livvakterna lämnar spår efter sig.

Surfers Paradise.


Här hade någon allt tassat fram.

måndag 22 februari 2010

I brist på sömn.

Det är nog känt bland min umgängeskrets att jag blir lite däven när jag inte får sova ordentligt. Därför kan det kanske tänkas hur humöret har varit idag eftersom jag bara lyckades få 2 timmars sömn. Sedan späddes det hela på av att jag fick städa köket från grön färg 2 gånger och att hundjäveln var gasig i magen. Jag vill påstå, helt utan att överdriva att Morris fisar är den jävligaste lukten jag någonsin känt. Här snackar vi då inte hallon och rosenknoppar! MEN när jag är tjurig ger jag helt enkelt fan i att vara det och blir glad istället. Slutet gott allting gott.

Jag har även tagit mig ett snack med karma och lovat att göra minst en god gärning imorgon om jag får somna i tid ikväll. Så det är precis vad jag ska göra nu.

En glad Emelie brevid världens bästa Robbie på våran baksida.

söndag 21 februari 2010

Dagens äventyr.

Idag har jag hittat på bus minsann! Förutom morgonens surf var jag och kollade på en bil. En van till och med. Dock blev den dyrare än jag tänkt mig när jag la ihop allt så projektet har just nu lagts på is. Om någon känner sig lite extra vänlig idag så är jag helt klart öppen för donationer av alla slag.

Ge mig!

Hemligt äventyr.

Idag var jag uppe före fan med surfbrädan i högsta hugg. Vågorna var gigantiska, trodde jag skulle dö lite smått men man klarar alltid mer än vad man tror. Det har New sagt.
Nu ska jag bege mig ut på ett litet hemligt äventyr. Berättar mer när jag kommer hem.

En dag med stora vågor i The Spit.

lördag 20 februari 2010

Lovin' is what I got.

Jag vill surfa. Hoppa runt i vågorna som en delfin. Eftersom jag för tillfället gör precis som jag vill är det precis vad jag tänker göra.



Väntar.

Sublime - What I got

fredag 19 februari 2010

Det BRÄNNER!

Gjorde precis en finfin tonfisksallad. Tänkte att jag skulle spica till det hela. Sätta lite krydda på tillvaron så att säga. Det gjorde jag minsann. En hel röd chilli hackade jag ner, åt och var sådär glad. Halsade precis en lite saft för att försöka släcka branden. Men icke. Så nu ligger jag i min säng, lyssnar på regnet och brinner upp inombords istället.


Min det-är-förjävla-starkt-min


Tidsfördriv en regning dag.

Långt ifrån klar men såhär ser det ut hittills. (Terminator?!)

Babygecko!

Vi har fått tillökning! En liten babygecko. Ett av de få djuren i Australien man faktiskt vill stöta på i sitt eget kök. Tydligen ger de tur. Jag hoppas det. Han kanske kan se till att Mr. Watt får rensat ur sanden (och krabban som nog slank med) ur sitt veck. Man kan ju altid hoppas.

Babygecko och Rogers hand.


Om du var en fågel skulle jag se ut såhär.

torsdag 18 februari 2010

Svett-morgon.

Måste tvätta. Vill dö.
Tur är att det är helt underbar dag idag. Det vet jag utan att titta ut. Dagar som denna vaknar jag helt genomsvettig för att morgonsolen gör mitt rum till en ugn. Då vet jag att det är en strand-dag som väntar. (Glad gubbe).

God morgon svettpöl. Jag är lite däven. Ingen gillar väl att tvätta.

onsdag 17 februari 2010

Mr. Watt has sand in his vagina.

Klockan är 6 på kvällen och jag är nyvaken. Kom hem från skolan vid 2 och skulle ta mig en liten powernap. Hade inte riktigt tänkt att sova i 4 timmar. Riktigt stabilt presterat faktiskt.

Försökte få ordning på mitt schema idag. Har skickat säkert 20 mail till school administration och till slut blev jag refererad till en viss Mr. Watt nere på campus så jag knallade ner och förklarade min situation. Det vill säga att det blir svårt för mig att vara på 3 ställen samtidigt 2 dagar i veckan. Hjälpsam som han var sa han bara: "Sorry, I can't help you right now. You will have to send us an e-mail." JAHAA! Säger bara en sak: It's ON! Mr. Watt, you're going down bitch!

Jag har fått en T-shirt. Passande.

tisdag 16 februari 2010

Surfelie.


Nu är jag hemma från min spontantrip till Brisbane i helgen. Jag träffade en professionell surfare som jag har hängt med det senaste dagarna. Lärorikt. Igår var vi vid The Spit, en liten strand där vi ofta får riktigt bra vågor. Mark paddlade ut som en liten fisk och jag gjorde mitt bästa för att hänga med. Efter att jag lekt runt bland vågorna som en annan retaaard, tröttat ut mina armar och blivit bränd av två bluebottles gav jag upp och knallade upp på stranden och tittade på de stora, tuffa pojkarna ute bland vågorna. Sessionen avslutades såklart med kall Corona med lime och sedan middag ute iförda bordies, flip flops och en massa sand. Man skulle kunna säga att vi stack ut ur mängden i snobbiga Main Beach.

Idag däremot öser regnet ner men jag fick mig en kul surf imorse i alla fall. Nu ska jag ta mig in till Southport och köpa saft, ägg och mjölk. Det är nämnligen svårt att dricka chai latte utan mjölk.

Ps. Jag har fått tillbaka min kamera. Glad gubbe.

Chillaxing hemma efter en lyckad helg.

lördag 13 februari 2010

Bikinidilemma.

Vad gör man om man dyker under en våg och ploppar upp på andra sidan utan bikiniunderdelen vid en fullbelagd strand? Ett av universums stora dilemman. Knalla upp på stranden som ingenting? ("Vadårå? Det ska vara såhär"). Simma mot andra änden av stranden? Vilket inte riktigt löser problemet utan bara flyttar det några hundra meter bort. Vinka till sig en livvakt som med all sannorlikhet skulle skratta åt din situation och återvända till sin post på stranden med sin kikare och vänta tills du återgår till alternativ 1. ("HAHAA! Du är ju naken!").
På stranden i förrgår råkade jag nästan ut för detta. Tre gånger. Bikiniunderdelen fastnade dock som tur var i min leggie på surfbrädan. Efter tre gånger kände jag att jag fått nog av spänning för dagen. Det kändes dumt att be om en fail-fail situation. Annars är jag ju inte den som är den så att säga.

Jag var glad för att jag fortfarande hade min bikiniunderdel. Karl med K var ännu gladare.

torsdag 11 februari 2010

Konsten att få som man vill.

Tre ilskna e-mail inom loppet av två timmar samt två tjatiga telefonsamtal och vips har jag skola tre dagar i veckan. Det handlar om att vara en riktig pain in the ass. Då måste de se till att man får som man vill.
Nu ska jag packa ner surfbrädan och åka till stranden.

onsdag 10 februari 2010

För i HELVETE Emelie!

För den som inte vet har jag varit sjuk 3 gånger sedan jag kom till Australien, jag jobbar nu på den fjärde. Mitt imunförsvar känner sig lite sadistiskt. Eller så är det bara karma som har hunnit ifatt mig. I vilket fall som helst gillar jag det inte.

Jag gjorde en utflykt till Main Beach med min surfbräda idag. Slöseri med tid kan man säga. Monstervågor och starka strömmar, ingen sol och förkylning. Men jag gjorde i alla fall ett tappert försök och det är ju det som räknas.

Imorgon ska jag gå ner med stridsyxan till skolan och försöka få ordning på mina kurser. Jag har försökt registrera mig men lyckas inte. Har mailat 8 olika personer och blir vidareskickad varje gång. Nu får det vara nog, banne mig! Imorgon ska de allt få se på fan. Med glimten i ögat då förstås.

Dykarsjukan kanske.

tisdag 9 februari 2010

And she's BACK! (Romanen om de senaste 5 dagarna)


Nu är jag hemkommen och utsövd från Airlie Beach och Whitsundays. Man skulle väl kunna säga att det är bitterljuvt. Jag ville inte åka hem. Punkt. Utflykten började men en lugnt kväll i Airlie Beach och en tidig kväll. Ett tappert försök till att vara utsövd inför båtturen dagen efter. Lycka till. Jag slumrade till i cirka 2 timmar och vaknade nästan kokt av mitt egna svett. Sådär fräscht. Så jag knallade upp och ut i köket där jag täffade på en smått onykter Jesse och en ännu mindre nykter Karl. Det visade sig att de båda skulle på samma båt som mig dagen efter. Himla fiffigt tyckte jag. Efter ett skönt fyllesnack gick jag och la mig och vaknade pigg som en lärka dagen efter. Vi inhandlade ungefär 4 liter vin och lite snacks och hoppade ombord på The Atlantic Clipper. Det regnade lite under den första eftermiddagen men jag tog mig ett snack med vädeguden och beställde fint väder till resten av resan. Det funkade. När regnet slutade senare på eftermiddagen tog jag mig i kragen och hoppade i jacuzzin uppe på fören i båten och spanade in solnedgången med en plastglas med vin i högsta hugg. Jag tror jag vet vad lycka är nu. Sedan studsade jag upp, lekte drinking games med de irländska pojkarna, spelade lite gitarr och sjöng och stupade i säng vid 2 tiden, lagom för att vara gött seg till frukosten klockan 7 dagen efter. Vi spenderade morgonen och förmiddagen på Whitehaven Beach. Stranden dom faktiskt ÄR vackrare i verkligheten än på bilderna. Där studsade jag runt som en annan spastic. Efter det snorklade jag i Mackerel Bay. Jag följde en havssköldpadda i ungefär 15 minuter och fick till och med klappat lite på den. Du som känner mig vet att detta var stort. Det stod på listan över saker jag ska få gjort innan jag dör. Sedan tråcklade jag på mig en dykutrustning och dök för första gången. Jag ÄLSKADE det. Fick flyta runt viktlös i det blå och känna mig som superman, som grädde på toppen fick jag se en till sköldpadda. När vi kom upp var jag smått hög på adrenalin, vilket resulterade i både frammåt och bakåtvolter från båtens tak ca. 5 meter upp. Resten av resan innebar mer snorkling, vin, sång, maskerad och ännu lite mer vin. Jag lärde känna Karl ändå lite mer, den mest positiva, glada och hyperaktiva människa jag träffat. Och hans resekompis Jacob, lugnet själv. Jag ville ta med mig båda två hem. Väl i hamn i Airlie igen hade vi en ordentlig efterfest. Jag klumpade ihop mig med två av dykinstruktörerna på båten och dansande rumpan av mig fram till 3 på natten. Sedan åkte jag med killarna hem och vi satt och spelade gitarr och sjöng till det började ljusna. Då, smartare än någonsin tack vare all alkohol bestämde sig killarna för att de skulle visa mig en vild orm. Så vi begav oss ut u skogen och letade. Men icke. När jag tog mig hem till hostelet märkte jag att jag glömt nyckeln så jag satt ute och väntade i en timme tills den första stackars saten som skulle med bussen kom ut. Klockan 8 trillade jag i säng med grenar i håret och en blodig vad. Men jag nog lyckligast i världen ändå.

Your style is quite selective, though your mind is rather wreckless
Well i guess it just suggests that this is just what happiness is.
Hey, what a beautiful mess this is.
-Jason Mraz
Jag och Karl på Whitehaven.

Jag hoppar och studsar.


Tjejpyramid.


Någon berättade ett dåligt skämt. Jag tyckte i alla fall det var kul.


tisdag 2 februari 2010

Freezies und so weiter.


I förrgår hade jag och Myles en tävling om vem som kunde äta flest freezies under 10 minuter. Jag låg i stabilt överläge länge men Myles tog igen, tävlingsinriktad som han är. Efter minst 148 brain freezes och kraftig huvudverk avslutades matchen 6-6. Vilken antiklimax. Vi kom båda fram till att det var en dum idé och att vi aldrig vill göra om det. (Filmen kommer senare, för det är väl klart att vu filmade)

Imorgon åker jag upp till Whitsunday Islands och Airlie Beach. Ska vara där i 5 dagar och segla, dricka vin och vara lat. Det blir min fantastiska ursäkt för dålig uppdatering det kommande dagarna.



Den nya grejen på 9 Longcove Place är att sitta på marken.

måndag 1 februari 2010

Ajje.

Igår sparkade jag i en trottoarskant så min stortå ramlade av. Det gjorde ont. Men David hade med sig godis från Sverige så jag är glad ändå.