Fotbollskväll och bristande entusiasm hos testosteronhalvan.

Ikväll har vi sett på fotboll. Sverige mot Malta. För att summera det hela: Förjävla rövdåligt presterat, Sverige! Bättre blir det inte av Zlatans "Jag-tar-hela-det-maltesiska-landslaget-själv" attityd, kanske inte helt befogat. Hur som helst höjdes standarden på kvällen drastiskt när Markus Berg blev inbytt, han råkar nämligen vara GP (=Görporrig). Mina ambitioner att bli fotbollsfru skjöt i höjd och kunde inte ens tas ner på jorden igen när Zlatte bestämde sig för att ta av sig tröjan och spatsera runt som en annan hantupp i slutet av matchen. Som grädden på moset bytte Lagerbäck in Hysén och mitt Göteborgska hjärta klappade lite extra när våra blåvita landslagstjommar anföll Malteserna!
Så där satt vi bänkade framför tvn, fyra glada och entusiastiska tjejor och tre pojkar som inte var alltför engagerade i matchen. Medan den feminina andelen av gänget skrek till matchen satt killarna framför facebook, helt hypnotiserade av farmville. Det verkar vara vad de coola katterna ägnar sig åt. Jag får helt enkelt inse att jag inte spelar i den ligan. Jag har väldigt svårt att förneka att jag hellre sitter med en öl i näven och skriker till matchen, även om det råkar vara en match tråkigare än pensionärtouren i golf. MEN, jag måste ge tumme upp för Johanna som var engagerad nog att ta på sig en Sverigetröja dagen i all ära. Vilken insats!