Man skulle kunna säga att jag kan konsten att sova som en stockjävel. Jag satte mig i flystolen, lutade mig tillbaka och somnade redan innan vi hade lyft. Sedan vaknade jag när det var två timmar kvar till Hongkong. WIN! Nu ska jag spendera ungefär 5 timmar på vad som kan vara världens rörigaste flygplats. Dessutom ropar de ut hetsiga meddelanden på kinesiska i högtalarna lite då och då. Tjing tjong. Låter seriöst värre. De kunde ha varnat om en galen självmordsbombare och jag hade varit lyckligt ovetande. Det känns bra.
På Arlanda adopterade jag en söt liten tant som var på väg till Melbourne för att hälsa på sin son. Birgitta, 65. Visade sig vara en riktig stålmormor. Vi hakade även på två australienare som skulle till Perth och en svensk pojk påväg till Nya Zealand. I Hongkong fick vi dock gå skillda vägar. Vänner i engångsförpackning så att säga.
Hmm.. lång trång gång? tjing tjong?
Hmm.. lång trång gång? tjing tjong?
När jag läser sånt här vill jag ut och resa på en gång! Att vara på väg... och befinna sig på en plats i världen där allt vardagligt som försiggår runt omkring ter sig obegripligt... härligt härligt!
SvaraRaderaÅh, snart ska jag göra samma resa. :)
SvaraRaderaHong kong, here I come! Rimmade inte, men ändå!
Jaa att vara på en flygplats är härligt! men det är ännu härligare att komma fram :D
SvaraRadera