Här på 18e våningen i Surfers Paradise skulle man kunna säga att universum har tagit ut sin frustration de senaste månaderna. Datorn gick sönder, telefonen gav upp, kaffemaskinen tog ner flaggan, Valpen* (*vänligen hänvisa till slutet av denna paragraf) tuggade sönder ljudsladden till högtalarna, smakade på sladden till min laptop, hörnet på min telefon som visserligen redan var trasig. Jag tappade bort min flygbiljett till Thailand (universum hade definitivt sitt finger med i spelet där. Hur kan saker annars bara försvinna?). Mitt hår blev grönt, Rodneys bil bortbogserad, universitetet försökte flytta mig till Brisbane, jag bröt foten och fick den värsta influensan sedan den där gången jag feberyrade och trodde att väggen höll på att äta upp mig. Det regnade i 2 månader och sist men inte minst min älskade lilla Max blev biten av något giftigt och dog på fläcken och jag grät i en vecka. Därav det nyaste tillskottet i familjen. Chihuahuan Rex vars passion i livet är att tugga på våra dyrsate ägodelar och då och då kissa på dem för att se till att ingen annan hund kommer och tror sig.
Men efter allt detta missöde kom solen, bokstavligt talat. Rex flyttade in. Johanna kom till gludkusten. Jag kom iväg till Thailand. CSN godkände mina papper utan strul (Plötsligt händer det?). Rodney startade ett företag. Jag snubblade över en klippa formad som en gigantisk penis i Thailand, något som fortfarande roar mig varje gång jag ser bilderna. Jag har lyckats ha lite pengar över till öl och choklad. Och viktigast av allt, det ända vi märkte av kategori 5 cyklonen Yasi som slog till i natt och blåste 5 städer av kartan är kanonbra surfvågor och en skön bris i hettan. Precis som det ända vi märkte av översvämningarna och inlands tsunamin var mulet väder. Surfers Paradise, helt klart the place to be.
Yasi, lika stor som Queensland.
The Rexasaurus, en av mina två favoritpojkar.
Jag var väldigt nöjd med detta fynd.