Vänstertrafik är fel.

Igår gjorde jag min vänstertrafikdebut och hej vad det gick! Skulle hämta upp en kompis vid Dan Murphy's som ligger en skön 15 minuters promenad från mitt hus. Robbie följde med som moraliskt stöd. Det gick bra hela vägen fram till det att jag skulle svänga vänster in på parkeringen och hamnar på höger sida av vägen och får möte. Jag svänger in till kanten och inser att jag antingen måste backa ut på den stora vägen (vilket jag inte hade någon vidare lust med), eller göra en kamikazesväng åt vänster och skutta över refugen. Över refugen studsade vi samtidigt som killen i den mötande bilen vek sig av skratt. Det tog ett tag innan Robbie fick ner pulsen igen.

Idag åskade det minsann. Jag och Robbie satt ute i regnet på gatan utanför vårat hus och svalkade oss och tittade på blixtarna. Lite kvalitetstid med min huskompis. Sedan spelade jag kort, drack chai och åt chokladkaka med Myles. Lite kvalitetstid med huskompis nummer 2. Jag var näst bäst, efter hur jag skulle vilja uttrycka det. I slutändan kommer allt ner till hur man definierar det hela så att säga.

Blött och ruffsigt.